| Claës Breitholtz arkitekt, enskild firma |
Kontakthållarkort (detta från 2007)
Formalia Jag bedrev min verksamhet som aktiebolag, Claës Breitholtz AB, till i april 2021. Jag fortsätter sedan verksamheten i mindre omfattning som enskild firma. Enskilda firman är registrerad för F-skatt och momsskyldighet (Skatteverket beslut 2021-05-31). Inriktning Att erbjuda tjänster inom stadsgestaltning, fysisk planering, orts- och fastighetsutveckling som konsult åt företag, kommuner, landsting, statliga myndigheter och enskilda. Många uppdrag har varit normala planuppdrag. Påfallande många har varit speciella; nya problemtyper, stort teknikinnehåll, komplicerad beslutsgång, av förhandlingskaraktär eller sådana där samhällets normala regler stått i konflikt med en ändamålsenlig utveckling. Exempel är strategiska planer för centrum i Sundsvall, Härnösand, Östersund och Hudiksvall, detaljplaner för genomfartsleder i flera städer, planer för miljöstörande industrier. Andra har haft tonvikt på gestaltning såsom t ex större bostadsområden i Nacka, Sollentuna, Hudiksvall, Härnösand och Sollefteå. Jag vill jobba mångsidigt, växla mellan stort och smått, mellan översikt och detalj. Inte alltid lyfta högt, inte alltid gräva i detaljer. Gemensamt är problemlösning och resursutnyttjande med koppling till fysisk verklighet och gestaltning. Det kan vara strategiska planer och detaljplaner, program, konsekvensbeskrivningar och id�er om fastighetsutveckling. Att kombinera fysisk planering med näringslivsutveckling ger möjligheter. Att hitta ortens fördelar och utvecklingsmöjligheter och stimulera en lokal samverkansprocess. Jag vill gärna fortsätta med utvecklingsuppdrag av den typ jag haft för Karlshamn, Ljusdal, Söderhamn, Ljusne och Mönsterås, med Höga-Kustenbron och högskoleområdet i Sundsvall. Jag tar gärna standarduppdrag, om det nu finns sådana. Jag är gärna bollplank, ger en second opinion eller sitter med i en projektorganisation med synpunkter utifrån och med möjlighet att kapa toppar. Framtid, ekologi, informationsteknik Framtid är både ekologi och informationsteknik. Nya värderingar och konkurrensvillkor kräver nya strategier i planering och fastighetsförvaltning. Ekologi, informations- och produktionsteknik pekar alla mot småskalighet och delaktighet. Krav på säkerhet och trygghet talar samma språk. Internationalisering, ökad stress och svårbegriplig teknik behöver en motvikt i närmiljön. Den lokala identiteten och samhörigheten blir viktigare. Jag har haft förmånen att i flera uppdrag i mindre orter få möjlighet att föra en öppen dialog med dem som bor där. Ofta har då problem som varit politiskt eller formellt knepiga visat sig vara lätta att lösa med ett naturligt engagemang och en pragmatisk inställning. Problemorientering Ju fler jobb jag gjort, och ju mera jag läst, desto viktigare har det blivit att i början tänka efter vad som är det egentliga problemet. Att lyfta blicken och se uppgiften i dess sammanhang, vad som händer omkring, i vilken miljö, vilken historia och vilken möjlig framtid. Att göra rätt sak. Möjligheterna att lösa problem underlättas av ett brett kontaktnät med många kompetenser. Personer som jag har lätt att samarbeta med och förstår. Vi är samkörda från början. Problemorienteringen ger också utslag i presentationstekniken. Ofta enkel, inte mer än vad som behövs för att illustrera beslutssituationen eller miljön. Behövs det för att sälja id�n kan jag ta fram vackra planscher, bildserier och videos också. En otestad id� är att ta ett litet omöjligt uppdrag, ett �omöjligt� problem. Klarar jag det inte får jag inte betalt. Klarar jag det får jag desto mer. Kvalitetssäkring, miljöpolicy och personalpolitik Mina enkla regler för kvalitetssäkring följer jag. Miljöpolicyn är etablerad. Det behövs inte så mycket när man är ensam. I offentliga upphandlingar har det hänt att jag missat kontrakt eftersom jag inte offrat 1/3 årsomsättning på att certifiera mig. Det får dom ta. Personalpolitiken är påtagligt utvecklingsinriktad. Där ligger de stora firmorna i lä. Vid en kvalificerad enkätundersökning för ett tag sedan kunde jag dock konstatera att köns-, ålders- och lönespridning var under all kritik. Det får jag ta. Enmansföretag i nätverk Redan från starten blev min verksamhet som enmansföretagare lyckad. Jag fick kontakt med ett antal andra små konsulter, personer jag tidigare jobbat ihop med, och med nya. Personer som inte skulle ha vågat samarbeta med mig på det stora företaget, då någon annan kunde bestämma något annat än vi kommit överens om. Nu räcker ett handslag. Ett litet aber med att vara ensamkonsult är att redan ett tvåmansbolag kan, om det är kvalificerat, uppvisa dubbelt så många referenser som jag. Det har haft betydelse när offentliga upphandlare trott sig anlita ett företag, inte en person. Enmanskonsulten kallas i byggbranschen källarkonsult. Jag sitter inte i källaren. Min avsikt är inte att konkurrera med timpris. Den summa stora företag lägger ner på administration lägger jag på utveckling. Bli bättre. Kan någon hitta på en rimlig betalningsform för kvalificerad problemlösning är jag den förste att ställa upp. |